Svårt med omställning från galenskaper till harmoniskt och målmedvetet studerande, men jag har inget val!! Det här kommer bli ett svårt uppbrott, men det måste göras. Jag måste gå vidare i mitt liv...
 
Från och med idag börjar nämligen en ny era i Sofias liv... Hon ska nu bli den eftertänksamma och effektiva studenten som snart ska lämna in sin kandidatuppsats och bli vuxen och seriös, inget mer drälla runt på stan och härja, slå sönder bilar eller trakassera främlingar på bussen... Jag måste göra slut med mitt gamla jag helt enkelt, men det är så svårt. Jag älskar henne fortfarande, men det här fungerar inte längre, vi har inte samma intressen och mål här i livet. 

Det är inte dig det är fel på det är jag... Jag har inte träffat någon annan eller så, jag behöver bara få vara ensam ett tag och försöka hitta mig själv.... bli inte ledsen nu, snälla? Vi kan väl vara vänner och kanske träffas någon gång ibland?



Update: Kom precis på att det här inlägget kan låta värre än det faktiskt var, ta det med en nypa salt... :)