Vilken skräll!

44180-541

Calle Bildt som utrikesminister, vilken grej! Enligt min mening väldigt otippat, jag som trodde att Bildt var sugen på kommissionärsposten från 2009 och inte var beredd att ge upp den drömmen så lätt... Hur som helst, det kunde nog inte bli så mycket bättre och om man skall axla Eliassons mantel så är det nog bäst att man spelar med de högsta korten som står till förfogande..! Jag måste börja länka till
Carl Bildts blogg, den har jag läst länge och är riktigt bra!

I övrigt så tyckte jag att Moderaterna kanske snodde lite väl många tunga statsrådsposter (stats-, finans-, justitie-, utrikes- och försvars-), de kunde gott ha delat med sig lite bättre... :) vad gäller Cecilia Malmström som EU-minister så passar det väl som hand i handsken och jag tror att Lejonborg oxå har hamnat rätt. Hoppas verkligen att han och Björklund kan fixa till den svenska skolan, och låta den återfå sitt syfte som läroanstalt istället för den fritidsgårdsfunktion den alltför ofta fyller idag! Underbara Nyamko Sabuni som integrationsminister var oxå ett alldeles utmärkt val!!

Spänd förväntan...

oj oj, här på reppen är det en spänning som går att ta på... alla irrar runt och fnittrar nervöst... nu skall nya regeringen presenteras och alla samlas framför tv'n...!

Vi får se hur det går... som utrikesminister verkar Lejonborg vara den som har lägst odds här i varje fall...

We'll see....

Valresultat och tävlingsresultat!

Oj, vilken nagelbitare gårdagskvällen var!! Riktigt spännande! Jag satt på alliansens valvaka här i Bryssel och följde hela kalaset direkt. Det var en oerhört spänd och nervös stämning och vi fick ju sitta som på nålar i flera timmar innan man kunde få gå hem och sova gott och veta att man skulle vakna med ett leende. Sverige behövde verkligen ett maktskifte och det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen som kommer.

Den stora frågan här på reppen är naturligtvis vem som ska bli utrikesminister och vem som så småningom kommer att utses till EU-ambassadör!

Om vi återgår till den lilla tävlingen som vi ju hade här på bloggen så kan den väl sammanfattas som så: Den här blogginnehavaren förtjänar all er respekt. Hon har visat sig ha ett politiskt sinne som saknar motstycke!! :)

Den genomsnittliga avvikelsen från det verkliga resultatet var för mig: 0,6 procentenheter med en typavvikelse på endast 0,1 procentenheter!!

Jag utgick från det valresultat som imorse presenterades på Aftonbladet:

S: 35,2 Sofia gissade: 34,5 (Avvikelse: 0,7)
MP: 5,2 Sofia gissade: 5,1 (Avvikelse: 0,1)
VPK: 5,8 Sofia gissade: 6,7 (Avvikelse: 0,9)

KD: 6,6 Sofia gissade: 6,5 (Avvikelse:0,1)
C: 7,9 Sofia gissade 7,8 (Avvikelse: 0,1)
FP: 7,5 Sofia gissade 9,7 (Avvikelse:2,2)
M: 26,1 Sofia gissade: 26,1 (Avvikelse 0!!!)

Övriga tävlanden placerade sig i följande ordning, med genomsnittlig avvikelse inom parentes:

2. DANIEL (1,06)
3. GAMMELGÄDDAN (1,2)
4. OLA (8,8)

Tack alla som var med och tävlade och Ola, bättre lycka nästa gång!!

Härnäst tycker jag att ni kan börja spekulera lite om vilken utrikesminister vi kommer få??

Jag hoppas på Cecilia Malmström, men hon kanske tyvärr är lite för ung ännu....


Sofia tippar valresultatet

Det ar ganska roligt att tippa valresultatet sa har dan fore dan... Utan att ha minsta koll pa den svenska valrorelsen sa tippar jag foljande resultat (jag gar helt pa kansla):

Socialdemokraterna: 34,5%
VPK: 6,7 %
Miljopartiet: 5,1 %

Summa roda regeringsalternativet: 46,3 %

Moderaterna: 26,1 %
Folkpartiet: 9,7 %
Centern: 7,8 %
Kristedemokaterna: 6,5 %

Summa alliansen: 50,1%

Vad tror ni?? Ni maste tippa har fore klockan 16.00 imorgon for att fa vara med i matchen. Den som kommer narmast far ett fint hedersomnamnande har pa bloggen!

Jag var och rostade pa ambassaden i forra veckan forresten, mycket trevligt, det bjods pa Ahlgrens bilar och hallonbatar!

Happy voting!

En grej till....!

Jag har haft lite annat att pyssla med på sistone, så jag har varit dålig på att följa de inrikespolitiska turerna hemma i Svedala. "Folkpartiskandalen" har dock inte lyckats undkomma mig och jag känner att jag måste skriva ett par ord...

Eftersom jag inte är så jätteinsatt i själva frågan så kan jag ju inte säga så mycket om det... Självklart tycker jag att det är ett väldigt fult trick att spionera på sina konkurrenter med fuffens metoder och sådant borde det absolut inte sysslas med inom politiken!

MEN

Det som jag tycker är viktigast i hela den här debatten är att den allmänna rösträtten samtidigt borde innebära en allmän skyldighet att rösta, och att rösta utifrån politiska sakfrågor och ideologiska uppfattningar om vad man tycker borde vara det bästa politiska styret i landet.

DETTA BETYDER

Jag tycker att man ska rösta på socialdemokraterna om man är övertygad och kan ange argument för att den socialdemokratiska politiken är den politik som bör föras i Sverige och man ska i så fall inte låta sig hindras av att högt uppsatta socialdemokrater super sig redlösa och pucklar på vakter och kallar dem för svartskalle.

Om man tycker att Folkpartiet för den bästa politiken för Sverige så tycker jag att man ska rösta på Folkpartiet, även om det finns rötägg inom partiet som har använt sig av oschyssta metoder för att samla information om andra partiers valstrategier.

Det förekommer skit inom alla politiska partier och block. Gräver man tillräckligt djupt kan man säkerligen hitta våldtäktsmän som stöder centerpartiet, kvinnomisshandlare inom vänstern och mördare som sympatiserar med miljöpartiet... You name it. Kort och gott, jag tycker att sakfrågor och ideologi skall avgöra politiska val, ingenting annat.

Sofia socialiserar!

Jag glomde beratta att jag har borjat socialisera lite med att socialisera med andra manniskor, en helt fantastisk kansla efter de forsta dagarnas planlosa och ensamma vandringar runt Bryssel...!!

Vart hus ar an sa lange ganska tomt, manga praktikanter har inte kommit till Bryssel annu och andra ar pa semester pa annan ort. Vi ar i varje fall tre stycken som ar helt nya i stan och i huset, jag, en engelsman och en skotsk tjej; De ar oxa praktikanter av olika slag och vi har varit ute och utforskat Bryssel lite under helgen tillsammans, valdigt trevligt med lite sallskap!


One seat

Alla ni som ännu inte har skrivit under på att EU-parlamentet borde sluta flänga omkring nere på kontinenten utan hålla sig till parlamentsbyggnaden i Bryssel borde ta och göra det nu!

Gå in på
www.oneseat.eu för att läsa mer och skriva under!

Rösta

Ett annat problem som jag måste ta tag i är det här med röstningen... Jag kommer ju att vara borta på valdagen. Eftersom jag skulle skämmas otroligt mycket om jag inte gick för att rösta så har jag efterforskat mina möjligheter:

* Poströsta innan jag åker.

* Rösta på den svenska ambassaden i Bryssel.


Även om det vore mest praktiskt att rösta på posten och ha det hela avklarat så tror jag att jag kommer satsa på det sistnämnda alternativet. Jag tycker att det är högtidligt att rösta, att rösta är för mig samma sak som för en kristen att ta nattvarden eller dylikt.

En gång har jag missat att rösta, det var i kyrkovalet 2002 och jag grämer mig ännu. Särskilt eftersom det låga valdeltagandet i kyrkovalet har utnyttjats av extremister och galningar.

Jag är ju fortfarande ganska ung så jag har ju inte fått rösta så många gånger ännu.

Här följer en liten resumé av de politiska val som jag deltagit i:

1994: Jag och några andra i elevrådet styr upp EU-omröstning på Nyforsskolan i Eskilstuna. Vi gick til posten och hämtade riktiga valsedlar som vi kopierade upp och vi tillverkade anonyma röstningsbås i skolbiblioteket och alla som röstade blev avprickade från klasslistorna.
Sofia röstade: NEJ (Jag skäms faktiskt, men jag var ung och rädd för det okända...)

2002: Riksdagsval. Mitt första riktiga valdeltagande! Det var en solig dag i Götet när jag och min granne Andreas högtidligt begav oss till folkets hus i Biskopsgården. Jag minns att vi åkte och badade sedan, det var en supervarm dag, den 15 september 2001.
Sofia röstade: Folkpartiet Liberalerna i både kommunal-, landsting- och riksdagsval. Jag minns att jag kryssade Axel Darvik från Göteborg som sedermera kom in i riksdagen som typ den yngsta någonsin. I kommunalvalet röstade jag på några schyssta homeboys från Biskopsgården.

2003: EMU-folkomröstning. Den här gången befann jag mig i Uppsala och min vallokal var Post Scriptum, den enormaste tentasalen någonsin.
Sofia röstade: JA!! Självklart ska Sverige vara med i det europeiska samarbetet fullt ut!

2004: EU-parlamentsval. Den här gången befann jag mig faktiskt hemma i Eskilstuna på sommarvistelse och var därför tvungen att söka upp mitt lokala postkontor (Gallerians). Jag minns med fasa det här valet på grund av Junilistans tillkomst.
Sofia röstade: Jag fortsatte starkt på min socialliberala bana och kryssade den grymma Euroentusiasten Cecilia Malmström.

Nu är det alltså 2006 och jag ska åter vandra till valurnan. Jag kommer återigen rösta socialliberalt, allt annat vore liksom att svika sina ideal. Hur som helst. Om Mona Sahlin säger att det är sexigt att betala skatt så kan jag contra med att det är minst lika sexigt att rösta. Människor som inte bryr sig om samhället, vart alla våra skattepengar går och som inte har minsta ambition vad gäller vilket slags samhälle vi vill skapa och leva i, det tycker jag är hiskeligt osexigt i varje fall.

Cuba libre på riktigt?

Jag har fått lite klagomål på att jag skriver för mycket om läppglans och för lite om viktiga saker här på bloggen. Inte för att jag kan hålla med om att läppglans INTE skulle vara en viktig sak, för det är det, men jag förstår poängen.

Nu är det ju faktiskt så att mitt liv inte bara kretsar kring läppglans, tvärtom, mina tankar kretsar till mycket stor del på andra saker, för tillfället så funderar jag exempelvis mycket kring det stora svenska integrationsmisslyckandet, EU's eventuella roll i mellanösternproblematiken och jag analyserar kring vilken effekt den nya FN-resolutionen kommer få i Libanon, tyvärr så tror jag inte på någon snar lösning där... Vad tror ni?

En annan sak som tänker väldigt mycket på just nu är utvecklingen på Kuba. Idag fyller Fidel Castro 80 år och hans, på senaste tiden, vacklande hälsa har gett förhoppningar om ett slut på den kommunistiska enpartidiktatus som rådit på ön de senaste 45 åren.

44180-503

Kuba och dess historia har alltid fascinerat mig. Fidel Castro, med sin gröna militäruniform och feta ciggar har jag i synnerhet har läst mycket om och även om han ÄR en diktator så kan jag inte förmå mig att känna hat eller förakt gentemot honom på samma sätt som man kände inför Saddam Hussein i Irak eller Nordkoreas Kim Il Sung.

Jag är långt ifrån någon kommunist och jag hoppas verkligen att Kuba ska kunna övergå till en demokratisk marknadsekonomi, men ändå kan jag på något sätt känna viss sympati för Castros regim. Det kanske låter konstigt men för en stor del av Kubas befolkning var (och är) Castro och Che Guevara frihetskämpar som befriade landet från den USA-stödde och korrupte diktatorn Fulgencio Batista som tidigare regerade på Kuba och som (om än med våld) återtog de stora amerikanskägda tillgångarna på Kuba i den stora landreformen efter den kubanska revolutionen.

Självklart får man ju inte romantisera bilden av "revolutionärerna", Kuba har många samvetsfångar och förföljelse av oliktänkare har pågått länge. Man saknar yttrandefrihet och pressfrihet och när man ska rösta på valdagen står det Partido Comunista de Cuba på alla valsedlar.
 
44180-504

Che Guevara och Fidel Castro vid tiden för den Kubanska revolutionen 1959-60.

Även om Castro verkar överleva den senaste tidens ohälsa så är han ju trots allt 80 år gammal och hans dagar borde snart vara räknade. Det  kommer bli väldigt intressant att följa utvecklingen på Kuba den närmaste tiden tror jag. Castros bror Raul Castro har alltid varit den självklara tronarvingen, men även han är ju idag långt ifrån någon ungdom och han saknar den karisma som Fidel har, jag har svårt att tro att han kommer kunna upprätthålla diktaturen ifall Fidels död skulle leda till oro och upprorsstämningar i landet. Casto's son "Fidelito" är ett annat alternativ, men inte heller det känns särskilt troligt.

Någon smärtfri och snabb övergång till demokrati tror jag är för naivt,men man kan ju alltid hoppas. Som sagt, det kommer bli extremt intressant att se hur det går för Kuba nu... Exilkubanerna som flydde till Miami i samband med revolutionen lär vara taggade på att kunna återvända till sitt hemland. Vad som än händer hädanefter så är jag säker på att exilkubanerna kommer ha ett finger med i spelet i varje fall!

På föredrag med Mauricio Rojas

Kom precis hem från föreläsningen med Mauricio Rojas, det var Utrikespolitiska föreningen som anordnade och Rojas pratade under temat "Dags att skrota multikulturalismen!", och jag måste säga att jag faktiskt blev oerhört imponerad av honom. Jag har varit rätt så kritisk till flera av Rojas idéer tidigare och han må vara en karriärist, men mycket som han säger är faktiskt oerhört viktigt och intelligent!

För er som inte har nån koll på den där snubben Mauricio Rojas så är han sedan 2004 Folkpartiets talesman i flykting- och integrationsfrågor och han har gjort sig mycket känd på grund av kontroversiella uttalanden om hur integrationspolitiken bör vara utformad och det har stormat rätt så bra om Rojas från många olika håll.

I korta drag går Rojas idéer ut på att invandrare måste anamma den svenska kulturen, till viss grad "försvenskas" och lära sig det svenska språket och den svenska historian för att ha några möjligheter att lyckas i samhället. Han kallar det för en kränkning av invandrare att låta dem leva på bidrag istället för att låta dem göra rätt för sig genom arbete. Rojas tycker att våra multikulturella satsningar har varit förgäves då vi enbart har sett kultur som "sång och dans" medan ett multikulturellt samhälle i praktiken är mer problematisk, när ska gränsen för en grupps kulturella frihet dras när den kränker en individs integritet? etc. Vi har problem med att se vårt svenska samhälle som grundad i den svenska kulturen och ser den som en rent rationell skapelse som alla borde anamma. Vi tror inte att Sverige har någon egen kultur över huvudtaget när vi i själva verket har en extremt stark kultur och är så omringade av den att vi inte ser den, och förstår man sig inte på den svenska kulturen och dess betydelse har man oerhört svårt att klara sig som invandrad till Sverige

Man kan ju förstå att idéer som Rojas väcker starka känslor och det är troligt att den inte skulle ses som rent främlingsfientlig om den inte lyfts fram av just en invandrare som säger att anledningen till att han lyckats i Sverige är just att han tvingades ut på arbetsmarknaden och tvingades lära sig det svenska språket och den svenska kulturen.

Även om Rojas kanske är lite väl extrem ibland (han har sagt mycket galet om att brottslighet hos invandrare kan vara kulturellt betingat och i början på 90-talet presenterade han ett förslag om att inga bidrag skulle ges till invandrare under deras första fem år i Sverige, men att de under den tiden inte heller skulle behöva betala någon skatt och därigenom maximera incitamenten för att få ut invandrare på arbetsmarknaden och öka kostnaderna för att avstå) så tar han upp viktiga frågor och är realist istället för idealist i förhållande till problemen som finns. Det är klart att vi vill ha ett mångkulturellt samhälle men det måste ju samtidigt måste vila på det öppna samhällets pelare. Multikulturalism är inget egenvärde i sig självt. Skapar man ett samhälle där man låter invandrare ta del av och lära sig den svenska kulturen och det svenska språket så ger man ju dem helt andra möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och integreras med svenskar och därigenom sprida sin kultur på ett positivt sätt, det är ju då man kan tala om multikulturalismen som värdefull. Ser man på segregationen i Sverige idag så står det ju i varje fall klart att den politik som hittills har förts har varit ett enormt misslyckande. Det som ses som en "human och multikulturell" politik har fått konsekvenser som är extremt inhumana och kulturellt segregerande. Jag tycker dock absolut inte att man kan lägga hela bördan för att lyckas med integrationen på invandrarna, rasism och diskriminering på arbetsmarknaden måste stoppas på annat sätt men det är skönt att de här frågorna har kommit upp till debatt. Att ställa krav är att bry sig!

Här, här och här kan ni läsa lite mera om Mauricio Rojas. Liberala ungdomsförbundet är inte helt eld och lågor över Rojas direkt, de tycker att han ska avgå, mer om det kan ni läsa här.

Oj, jag är visst helt inne på det där med integration nu... måste lägga mig och tänka lite på det här nu och analysera lite mera! Om jag inte kan somna ikväll kan jag ju alltid utforma en ny integrationsplan eller nått!

Puss & Kram

Nyare inlägg