Det blev en intensiv start på den här hösten, knappt hade jag lyft mig ur hemlöshet och utanförskap och fått tillbaka min lägenhet när jag bestämde mig för att sälja den.

Jag har kommit upp i en respektabel ålder av av snart 28 år, och jag lever efter två motton. Man ska alltid tjäna minst sin ålder i tusenlappar, och man ska minst bo på sin ålder i kvadrat. Mina 26 kvadrat har jag numera vuxit ur och jag förtjänar att åtminstone att få sova i en riktig säng, inte en bäddsoffa. Dessutom var det lite jobbigt att flytta tillbaka från Bryssel där jag ju hade vant mig vid att få breda ut mig på hundra kvadrat och kunna inkvartera en inte alls oansenlig mängd besökande vänner i diverse gästrum och dylikt.


Nåväl, därav den stundande lägenhetsförsäljningen.

Det går fort i mäklarsvängen, knappt hade man skrivit på kontrakt förrän det nu är dags för fotografering och därefter visning. Ett par dagar har jag haft på mig att omvandla min lilla etta till ett komplett uppslag i ett bättre inredningsmagsin. Det är också vad jag sysselsatt mig med merparten av den gångna helgen. Några citroner och lite basilika att inhandla nu bara, sen är jag snart där! Fotobevis utlovas inom kort.