Yes, Metallica vann! Jag förstår inte problemet, det är ju ett jättefint namn. Folk döper ju sina barn till så mycket konstigt idag, så jag förstår inte varför Metallica skulle vara värre än något annat?

Jag kommer ihåg att jag läste för många år sedan om ett flickebarn som inte fick heta Hosianna för att det var ett pojknamn ("Hosianna, Davids sooon", remember?). Jag skulle hellre heta Hosianna som tjej än som kille i varje fall.

Det är kul med namn. När jag först föddes hette jag Rebecka, det var klappat och klart. När min mamma tog en närmare titt på mig så sa tänkte hon dock om, "Nej det här är ju inte en Rebecka, det här är ju en Sofia!" En "Sofia Josephine" närmare bestämt. Det är väl inget fel med Sofia som namn egentligen. "Sofia" är grekiskt och betyder vishet och jag tycker faktiskt att det är ett ganska fint namn. Dock var det kanske inte var så kul att det ju var högsta modenamn i början av åttiotalet bara (tillsammans med namn som Sandra, Sara, Anna, Karolina och Jenny), jag har aldrig varit ensam Sofia i klassen, under mellanstadiet hade vi fyra sofior i klassen. Aldrig kunde man presentera sig med enbart förnamn när man ringde hem till någon, då uppstod allmän förvirring på en gång! :)

Apropå att döpa bebisar så har jag sedan länge bestämt att min förstfödde son ska heta Elvis, grymt eller hur?! Andra pojknamn som jag tycker om är Maximillian, Julien och Midas. Om jag får en dotter skulle hon nog få heta Julie eller Felice.

Vad har du för favoritnamn?!!

Jag fick tårar i ögonen när jag läste "tingsnotariens från obygdens" sista blogginlägg. Jag är kanske patetisk, men jag kommer verkligen att sakna honom/henne!! *snyft*

Jaha, så var det dags för ännu en tragisk dödsskjutning på en amerikansk skola, denna gång på ett universitet i Virginia och med över 30 dödade studenter. Oväntat? Inte särskilt.

Det som gör mig förvånad är istället rapporteringen från ovan nämnda dödsskjutningen. Nyheten har totalt dominerat CNN:s sändningar under kvällen, stillbilder och skakiga filmer inspelade på mobilkameror har visats gång på gång och man har intervjuat otaliga studenter som har fått rapportera om vad som hänt under dagen, var dom var när skjutningen inträffade, hur många skott dom hörde, om dom längtar efter sina föräldrar och om den allmänna säkerheten på skolan. Den sistnämnda frågan intresserar man sig lite extra för på CNN märker jag. De intervjuade studenterna menar dock att säkerheten på skolan skulle vara en av de bästa i USA och att de därför aldrig känt sig rädda tidigare.

På de tre universitet som jag personligenhar studerat vid, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och University of Western Australia var säkerheten på samtliga campus under all kritik. Inga metalldetektorer att gå igenom, inga polishundar som luktade efter misstänkta objekt och inga säkerhetsvakter som spatserade runt i korridorerna. På gymnasiet fanns det knappt ens ett lås på dörren och på högstadiet hade vi på sin höjd ett gäng kamratstödjare som var beredda att gå emellan om ett slagsmål skulle uppstå, men det var ju också allt. Det är ju ett under att ens föräldrar lät en gå till skolan över huvudtaget med tanke på de bristfälliga säkerhetsrutinerna.

Trots detta har jag aldrig någonsin känt mig rädd för att bli ihjälskjuten, eller ens lite lätt skottskadad, när jag har suttit i biblioteket och läst, varit på föreläsning eller tagit en fika i kafeterian.... Paradoxalt??

Varför kan inte CNN, som ändå har ett ganska trovärdigt rykte, under en hel kvälls sändningar undgå att ens nämna lite möjliga förklaringar till de stadigt återkommande dödsskjutningarna på amerikanska skolor?? Jag blir så less på den ständiga oviljan mot att söka de bakomliggande förklaringarna utan bara ältar symptomen. Är även CNN köpta av NRA?? Varför kan annars ingen där på allvar ifrågasätta den sjuka vapenkulturen och de troliga konsekvenserna av att USA översvämmas av lättillgängliga vapen?

För att vara krasst realistiskt så är det nog bara att luta sig tillbaka och invänta nästa massavrättning på en amerikansk skola. Under tiden kanske NRA kan passa på och sponsra alla amerikanska lågstadieelever med skottsäkra västar i någon kul färg? Vad gör man inte för säkerheten liksom...

Det är med stor avund som jag läser om Glamourprinsessans diplomeringsfestligheter i helgen. Med minst lika stor avund lyssnar jag till min lyckade kompis Sofie som skall diplomeras i Stockholms stadshus efter att ha tagit ekonomexamen på Handels. Grattis till båda två!

Frågan som jag ställer mig är bara vad som händer med mig??!! För mindre än en månad sedan så blev jag ju examinerad pol-magare från Uppsala universitet. Det är ju oxå en bedrift som borde firas, eller?! Ritualen för oss statsvetare utgörs dock av att vi hör av oss till skatteverket för att få ut ett färskt personbevis som vi sedan skickar in till examinationsenheten på universitetet, några veckor senare dimper ett diplom ner i brevlådan där man är folkbokförd. Yep, thats it! Inga roliga hattar, middagstal, tjusiga klänningar eller skålar i champagne... Skandal!!!

När man tog studentexamen för en sisådär sex år sedan så firades det ju i en månad i sträck, det åktes limousin, gicks på bal, dracks skumpa, sjöngs, hölls tal, gräts och hurrades. För en gymnasieexamen?!

Polmagare i hela Sverige, förenen eder, vi måste styra upp det här. Jag vill fira!!

Sitter med vidöppna fönster och försöker svalka ner rummet innan det är läggdags. Den här värmen är så ofattbar, hur kan det vara mitten på april?? Imorgon ska det vara 26 grader här i Bryssel, jag är helt ställd... Världen är upp och ner!

Jag sitter i varje fall här och är oerhört nöjd med min helg, den har varit väldigt trevlig!!

Lite smakprovsbilder:

 
Fredag kväll: Paulina, jag och Daniel på väg från kontoret till Place Luxembourg för lite After Work, en trevlig fredagstradition!

 
Lördag kväll: En kväll som inleds med en flaska rosa Moët kan sällan gå fel!


Söndag: Beachen! (Utflykt till kuststaden Ostende)

Sedan en dryg månad tillbaka är jag stolt medlem på det här gymmet här i Bryssel. Det var bara tvunget att bli ändring på mitt slappa lekamen och nu tränar jag typ tre gånger i veckan och är hur stolt över mig själv som helst. Jag har ännu inte vågat gått på några gruppövningar av rädsla för att jag inte ska förstå vad dom säger, utan håller mig till konditions- och styrketräning på maskiner.

Det bästa med gymmet, förutom den turkiska och den finska bastun och den grymt snygge PT'en (Personal Trainer för oinvigda) som går runt och håller moralen uppe, är att det finns så många roliga maskiner där att välja mellan. Förvisso så kanske det inte är helt bra att träna så ostrukturerat som jag gör för varje gång jag går dit hittar jag nya maskiner som jag bara måste prova.

Mina favoritmaskiner so far:

Wave trainern: En konditionsmaskin som fungerar lite som en klassisk stepmaskin, skillnaden är bara att man glider ut horisontellt med fötterna istället för att trampa vertikalt. Min absoluta favorit, jag inleder alltid med en 25-minutare på den maskinen.

Cross trainern: En konditionsmaskin där man liksom "springer i slowmotion" och tränar både armar och ben samtidigt. Jag brukar köra den i 10-15 minuter efter wave trainern.

Här hade jag tänkt skriva om en massa andra roliga styrkemaskiner... men jag vet inte vad dom heter? Hmm... Jag gillar i varje fall den där man sitter och svänger med höfterna och tränar sidorna av magen, den där man har en tyngd på ryggen som man böjer upp för att träna nederdelen av ryggen, den där man sitter med armarna i kors och tynger ner vikter för att träna magen och den där man sitter ner och drar ner en stång till bröstet (jag tror att den heter lat pull down).

Undrar om det är en bra kombo av träning? Jag kommer säkert få värsta helskumma kroppen när träningen börjar ge effekt, haha.

Nu är jag hemkommen efter en underbar påskhelg i Barcelona. Vilken fantastisk stad, vad dumt att jag inte har åkt till Barcelona tidigare!! Blandningen av människor, fantastisk arkitektur, solen, havet, shoppingen gjorde att man ville åka hem.

Trots lite regn första dagen klarnade det upp och igår var det så soligt att folk låg på playan och solade, även om inte vi sträckte oss riktigt så långt så var det härligt att sitta vid havet och dricka rosévin! :) Dagarna ägnades annars åt en lagom blandning turistande, shopping och restaurangbesökande...

Et litet axplock ur fotoalbumet:

Sofia dricker lite skumpa utanför Picassomuseumet (istället för att gå in... too long kö).






Sofia åker turistbuss och trivs i solen.



 


Antonio Gaudis ännu ej färdigbyggda mästerverk, La Sagrada Famillia.







Mamma och jag utanför Sagrada Familla.






 Mina compañeros för helgen, Anders och mamma. 







Jag och mamma på restaurang iförda matchande kläder. Jag har min M by Madonna-klänning and I like it alot!




FC Barcelona är ett väldigt populärt fotbollslag i Barcelona upptäckte jag, Ronaldinho är den populäraste fotbollsspelaren. Så mycket har jag lärt mig under min helg i Barca. Så här flockas fansen när laget bara ska gå från omklädningsrummet in till sin buss. Jag tror att laget var på väg till en bortamatch precis när vi var där.

Jag kommer ihåg när man var liten och skulle åka på semester. Packlistorna skrevs månader i förväg och jag började alltid packa en vecka innan det var dags för avfärd. Så förväntansfull och välordnad man var på den tiden!

Numera är det en helt annan story... Redan imorgon är det dags för avfärd mot Barcelona och jag upptäckte precis en viss brist på rena kläder... Borde ha tvättat... Dessutom har jag inte en aning om vad man borde packa ner? En klänning? Ett par jeans? Kanske en jacka? Underkläder kan ju vara bra att ha... Kamera kanske?

De enda skor jag har som inte är över åtta centimeters klack är ett par guldballerinas... Vad kan jag matcha till det?? Åhh.... jag vill ha en personal packer...!!!

Här ska vi i varje fall bo, looks very nice!

Små barn är faktiskt ganska äckliga. Läs bara här.