Visst är det lustigt, så fort solen kommer så är det som att Sverige får liv. Efter månader av ödsliga gator och deppiga ansikten är stadens alla bänkar och allt man någonsin kan sitta på fulla av glada människor som sitter med ögonen slutna och näsan upp i vädret:)Jag pratade med en latinamerikan som sa att första våren här bara skrattade han och skakade på huvudet, den andra våren skrattade han litegrann och den tredje satt han där själv lika desperat efter lite solljus:))

Det va jag som skrev det ovan...

Niklas: Ja, det brukar ju bli det varje år, även om man ibland tvivlar...

Kirsti: Ja, det är inte klokt, det är verkligen som om man lever olika liv. Det är samma sak här i Bryssel, om än kanske inte riktigt lika extremt! Man blir ju sjuk av allt mörker, så latinamerikanen gjorde helt rätt!!

Börja skriv igen!!!!!!!!!