Min familj måste verkligen jobba på det där med kommunikation. Igår kväll ringde min pappa till mig för att kolla om jag levde. "Ja, du har ju inte skrivit något på bloggen sen innan du åkte till Madrid, så jag tänkte att jag var tvungen att ringa och kolla så att du kommit hem..." Och det är inte första gången det händer! Som om mitt livet troligtvis tagit slut helt abrupt, därav de uteblivna blogginläggen...

Jösses Amalia, har bloggen liksom blivit min kommunikationskanal med min egen familj!? Tänk då, vad mycket de går miste om. det händer ju tusen saker varje dag som det INTE står något om i bloggen... Ju mer man är med om, desto mindre tid har man ju att skriva. Det är ju när man har tråkigt och är ensam och olycklig som man kan plitar ner de bästa inläggen, så det är ju, om någonsin, DÅ man bör oroa sig. En del bloggare snittar ju på 5-10 inlägg om dan, det är ju dom man kanske ska oroa sig för. Inte mig!

Här hemma packas det för fullt. Imorgon är det nämligen jag som åker till Madrid av alla ställen, med jobbet. Det ska bli riktigt skoj, ett bra avbrott så här i mörka november. Det blir dock ingen längre vistelse nere på kontinenten den här gången, ett endaste dygn, redan på tisdag är jag tillbaka.

Frågan är nu bara vad man ska packa ner? Har ingen aning om hur vädret är i Madrid så här års... Kanske blir lite fel med vinterkappan?!

Kul ska det bli i varje fall, kanske läge att slipa på spanskan lite nu ikväll:

Buena sera señor, como está?

Muchas gracias señorita...

Det här känns riktigt lovande! :)

Igårkväll var det verkligen Family Night för min del. Det var dags att ta hit familjen till storstan och fira pappa med middag och musikal. Väldigt trevligt var det och Sound of Music var bra! Det är trevligt att umgås med sin familj annat än hemma i soffan, det borde göras oftare! Min familj är dessutom så fantastisk, längtar till julen när man får umgås med dem allihopa lite mera... :)

Jag kunde inte hålla mig längre. Igår sprack det för mig.


Jag hade bestämt mig för att julstämningen skulle infinna sig nästkommande söndag, den första advent. Varken förr eller senare. Jag vet inte om det var kylan, mörkret, grupptrycket eller vad de än må vara, men igår bunkrade jag på mig glögg, mandlar, risgrynsgröt, russing, julmust och pepparkakor... Och idag har jag handlade på mig en massa tjusigt julpynt somjag redan nu pruyder lägenheten, små tomtar och halmbockar och julluktande små blad.

Julen har kommit till mitt hem, fabulous!!

Gårdagkvällen blev en riktig höjdare! Kent gjorde oss verkligen inte besvikna även om vi saknade vissa av våra favoriter som Socker, Isola, Kräm och Spökstad, men man kan ju inte få allt!

Efter spelningen åkte vi inte till stan och svirade lite och drack drinkar. Det var very trevligt!

På vägen hem mitt i natten hände dock något mindre trevligt... Vi hittade på en stupfull tonårskille som vi kände oss skyldiga att förbarma oss över. Killen satt farligt nära spåret och var inte i skick att ta sig hem själv så det blev till å hålla upp huvudet, försöka akta sig för kaskadspyor, ringa pojkens kompisar, påkalla hans föräldrar, försvara pojken mot fulingar som försökte råna honom på plånboken...Och så vidare! Till slut kom dock pappan och slutet gott, allting gott. Pappan var så tacksam så för att någon hittat sonen och tagit hand om honom. Det var sannerligen dagens goda gärning för vår del!

For your information, det kom fram några väktare och pratade med oss mitt i omhändertagandet. Dom berättade att bara de senaste veckorna har TRE fulla personer ramlat ut på spåret och dött i Stockholms tunnelbanesystem. Det är ju inte klokt! Dom blev dock lite glada över att vi bevisade att det fanns lite medmänsklighet kvar här i världem. Well of course, sa vi och kände änglavingarna växa ut på ryggen och gloriorna lysa upp över våra huvuden. Nattvandring härnäst kanske?!

Jag tittade i min kalender häromdagen och upptäckte att den kommande helgen var helt blank... Det var en konstig känsla efter att ha rusat runt som en tok helg efter helg och gjort tusen saker. 

Sedan igår är dock sidorna inte längre helt blanka, min kompis Sofia ringde nämligen just igår och berättade att hon inhandlat biljetter till den utsålda Kentspelningen på fredag! Vi ska därmed nu stödja våra gamla hembygdshjältar med en visit på deras konsert. Grymt kul ska det bli! Vi har varit på Kent många gånger förrut, men det slog mig att det här blir den första konserten som äger rum utanför Eskilstunas kommungräns, haha, det är sant.

Min Kentspelningsbiografi, som jag kommer ihåg den, på något lustigt sätt har jag lagt den tillhörande alkoholkonsumtionen på minnet vid de olika tillfällena... (Oxå något att berätta för barnbarnen!?):

Januari 1998 (Sofia 15 år, hade förfestat på Hooch och Peters Pops som langats från systemet)
- Stadshotellet i Eskilstuna (Popstad -98 firandet, på efterfesten hamnade även Martin Sköld, crazy med tanke på vår ringa ålder)

Juni 1998 (Sofia snart 16 år, hade antagligen förfestat på Borsökna beach på Smultronpuss och Gorillaöl)
- Parken Zoo, Eskilstuna

Februari 2000 (Sofia 17 år, retar sig över att inte komma in på ölområdet)
- Eskilstuna sporthall (då okända The Ark var ett lustigt förband minns jag...)

Juli 2000 (Sofia, snart 18 år, smiter in på ölområdet)
- Isstadion i Eskilstuna, som ju förövrigt ligger i Hagnestahill, som grädde på moset.

Juli 2002 (Sofia snart 20 år, dricker mycket öl på ölområdet)
- Parken Zoo, Eskilstuna

Och nu alltså även:
 
November 2007 (Sofia 25 år, håller sig nykter och oroar sig över morgondagens huvudvärk, kanske!? Nä...)
- Globens annex, Stockholm

Det var sannerligen länge sedan sist... ska bli sååå roligt!!

Jag var med om det mest bisarra idag på lunchen...

I godan ro gick jag längs med Fredsgatan i lokala Stockholm när jag precis i höjd med Rosenbad blir vittne till hur en man plockar ut något ur en bil och lägger det rakt på trottoaren där jag gick.

Detta något visade sig vara ett stort älghuvud, skitskumt tyckte jag! När jag kom närmare såg jag snart att det inte var vilken gammal jakttrofé som helst, det var nämligen ett helt färskt älghuvud. Ur den delen av trofén som troligtvis snart kommer vara fäst på någon troféfull vägg i ett välbeställt hushåll med väl tilltagen takhöjd stack nämligen en blodig benpipa ut. Det rann även blod ur näsan på älghuvudet.

Det hela var bara så groteskt och malplacerat där ute på trottoaren... Och jag kommer få mardrömmar av den där äckliga benpipan! Var inte detta dagens sjukaste händelse så säg?

Det blev ingen Halloweenfest för min del iår, dock blev det en redig 70-talsdiscofest igår som kompensation. Riktigt skoj! Min kamera har börjat strula men jag har kommit över en bild på min vackra utstyrsel, jag var så tjusig i någon form av brun sparkdräkt. :)

Idag har jag förresten spenderat ungefär sex timmar på att ta bort mina extensions och reda ut oönskade dreadlocks. Nu känner jag mig helt skallig nästan... man blev van med att ha långt hår... well, det känns skönt att slippa tovor i hårbotten i varje fall!

Det blev tacos och "Torsk på Tallinn" hemma hos Sofia igår, en helt ok fredagskväll med andra ord. Idag har jag varit och tränat och ska strax bege mig till stationen och åka till Eskilstuna för att gå på 25årsfest, det ska bli skoj. Håret är redan plattat och mittbenat, very seventies om jag får säga det själv.

Ha en trevlig lördag på er!

Ledig idag, ubderbart med tredagars helg! Dagen har spenderats med att träna och luncha och shoppa. Mestadels med det sistnämnda, kom precis hem från en rejäl vända på stan och fötterna värker... Lyckades i varje fall hitta en schysst outfit inför morgondagens event. Då vankas nämligen 25-årsfest med tema 70-tals disco! Ni kan få se min schyssta outfit imorgon... Tills dess hålle jag den hemlig! :)

Vad ska man hitta på nu då? Egentligen borde jag vara social ikväll, men jag vet inte om jag orkar... Kanske blir det en idolfredag under täcket i soffan och med en rejäl påse lösgodis? Tanken känns mycket lockande... :)