Jag får ångest över att tiden går så otroligt fort. Är det bara jag som känner att livet rusar på i 200 km i timmen och det är bäst att bara hålla i hatten och sig själv och åka med? Man hinner ju knappt gå från jobbet på fredagen förrän det är måndag morgon igen, och då fick vi ändå en extra timma tillgodo den här helgen! Lika snabbt går nästan veckorna, man hinner knappt blinka... Jag minns en gång i tiden när man ofta hade långtråkigt, haha, det känns som ett skämt, eller en dröm kanske?! Att ligga i soffan utan några som helst planer och bara softa och äta popcorn... Hur kunde man klaga?! Det är ju underbart!

Helgen var i varje fall väldigt trevlig, även om den som sagt gick över väldigt snabbt. Fredagskvällen gasquades bort i Uppsala, lördagen bjöd på shopping, städning och familjekväll hemma hos syrran, söndagen bjöd på lite mera shopping, lunchning med en kompis från Bryssel, träning och tjejsöndagsmiddag!

Tjejsöndagsmiddagar är btw underskattade, mer sånt!!