När jag ringde en kompis, vi kan kalla henne X, för en stund sedan var jag med om något lite obehagligt... Eller, kanske inte obehagligt, men väl lite obekvämt.

En kvinna svarar och presenterar sig som X:s sekreterare, hon hälsar att X är upptagen nu och inte kan ta samtalet men att hon kan be henne ringa upp. "Ok, visst!" svarar jag, varpå kvinnan säger, "Hejdå, puss puss!" och lägger på.

Puss Puss???

Är det bara jag, som ju arbetar på regeringskansliet som kanske är för stel och formell, som uppfattade den här artighetsfrasen som lite väl personlig?! Eller är det den här typen av gemytlighet som gäller numera? Är det något som borde anammas här på Justitiedepartementet? "Ja, visst, jag skickar över dokumenten från riksdagen med internkurir, puss puss!" eller "Ja, ministern vill diskutera antikorruption och polisfrågor vid mötet, puss puss!"

Det kanske vore något, när allt kommer omkring?! :)